Kanske du, men inte jag

Satt i en bil i ca 6-7 timmar igår, upp upp upp till funäsdalen för att hälsa på familjen Wilhelmsson.
Resan bestod av:
Lyssna på Muse albumet
Lyssna på ljudbok
Sova 4 kapitel (ca 2 timmar då varje kapitel är runt 30 min)
Lyssna på Paramores nya album (vet inte riktigt varför jag laddade ner det..? Men det var helt ok)
Lyssna på lite mer ljudbok..
Väldigt mycket lyssna. Lyssna lyssna lyssna, så nu kan man ju tro att jag inte vill lyssna mer, att jag har fått nog av album och ljudböcker, speciellt ljudböcker. Där missbedömer man en sann lyssnare! För sen när vi var  framme (runt midnatt) längtade jag hela vägen från bilen till hotellet efter att få lägga mig i sängen och lyssna på min ljudbok.
Faktum är att det ända jag vill göra nu är samma sak. Så det ska jag göra efter att jag har skrivit om hur mycket fin snö det är här! Det är lite konstigt att jag blir så himla lycklig och upprymd av lite fryst vatten. Men snö, det är ju helt underbart; man kan åka skidor i det, man kan ramla i det utan att det gör ont, man kan göra snöbollar och det bli ljusare ute. Man blir lite barnslig sådär.
Menee nu är det som sagt dags för mig att lyssna!

jag vill nästan säga att den här snön är lite trasig, broken snow as we say in the international sektion

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback